Ett orange lejon

Vi besökte höstglöd i Perstorp i lördags, Svenska kyrkan hade satt upp ett tält där barnen kunde få ansiktsmålning. När Elias fick syn på tältet ville han givetvis dit, ett annat lite barn hade också bestämt sig att målas men blev blyg. Mamman försökte locka, men det gick inte. För Elias var det ingen tvekan, han visste dessutom vad han skulle ha för motiv direkt. Ett LEJON!! Thea ville inte, hon skakade bestämt på huvudet och sa NÄE. När Elias satt och blev målad dröjde det inte länge förrän det strömmade till fler barn som ville bli fina, det är nog lättare att våga om det redan sitter någon där.
Se så fin han blev.
 
 
Elias blev jättenöjda när han tittade sig i spegeln och med all positiv uppmärksamhet han fick när vick gick och tittade i butikerna.
Matchade fint till sin orangea jacka. Lilla systers arm och ryggtavla i likadan jacka syns i bakgrunden.
 
Vi hade en shoppingweekend med husvagnen i Ullared i september. Elias ville bestämt ha den orangea jackan, det fanns både grönt, lila och blått också. Till Thea var orage den enda färgen som fanns kvar i hennes storlek, förutom grönt och blått. Det tyckte mamma inte var något för denna lilla flicka. Elias tyckte det var helt okej att de båda skulle ha samma färg, så på det sättet fick det bli. Vilket var bra så här i efterhand för jag tycker dem blir bara finare och finare i sina jackor för var gång de har dem på sig. Var lite orolig för att smuts skulle synas mycket, men jackorna är verkligen toppen. Fortfarande lika fina nu fler veckor senare trots användning på dagis dagligen och då ska tilläggas att mina barn är inga stillsamma små liv.
 
 
Enda problemet vi upplevt, var en morgon när vi gjorde oss klara för att åka till dagis. Elias var förtvivlad för att hans kofta inte fick plats i jackan. Mamma tyckte det verkade konstigt med tanke på att vi köpte den större storleken av de två som testades, tills jag insåg att det var ju Theas jacka han hade lyckats få på sig. Hi hi :) lite skillnad på storlek 86 och 122. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Cyklar

Elias har varit väldigt fäst vid sin stödhjul och inte riktigt velat släppa dem. Vi testade att plocka bort dem någon gång, men då ville ha inte alls. Läste att springcykel, eller om man hellre kallar det balanscykel, skulle vara bättre för att träna upp balansen. Alldeles passande var det halva priset på massa leksaker på City Gross och däribland en springcykel. Thea blev givetvis jätteavundsjuk, hon får vänta till nästa år och se om hon är tillräckligt lång för att använda den då.
Efter någon stunds användning kunde Elias glida runt en lång bit med benen uppdragna och till och med svänga lite med springcykeln. Så fort det gick från ingen balans alls utan stödhjul till att glida som om han inte gjort annat. Bara efter någon veckas träning med springcykeln plockade vi fram cykeln utan stödhjulen igen. Gissa vad som hände? Efter att pappa gett lite hjälp att starta och släppt iväg, då CYKLADE Elias helt själv! Bara så där och svänga det kunde han också. Så duktig vår lille pojke är. Nu tränar han bara på hur han ska få till starten själv.
 
 
 
 
 
Nästa år får vi köpa en ny, lite större cykel till honom.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

3-åring

Den 21 oktober fyllde Elias 3 år! Dagen efter var det kalas med alla kusinerna, fastrar, morbror, mormor och morfar, farmor (farfar och hans fru hade flytt till andra breddgrader så dem får vi träffa på fars dag istället).
Elias älskar bilar, så därför fick en del av bakningen gå lite i bilens spår.
Mintgröna macarons med smörkrämsfyllning smaksatt med lite lemocurd för att få lite syrlighet.
Vaniljmuffins, fluffig frosting färgad efter bilarna och dekorerade med tre Alhgrens bilar (det var ju tre han fyllde).
Till tårtan hade jag beställt de här ätbara racerbilarna i kristyr tillsammans med sugarpaste i grönt vitt och svart.
Tårtan hade tre lager av kaka, mellan första och andra lagret hade jag gjort dumlefluff. Mellan andra och tredje lagret blev det hallonmousse, sen kläddes tårtan i grädde. Locket och dekorationen uppe är sugarpaste, sidorna klädde jag med grönfärgad grädde. Inte illa för en amatör om jag får säga det själv.
Elias var väldigt nöjd och det är huvudsaken. Givetvis måste man blåsa ut ljus när man fyller år, alla tre på en gång med lite assistans från pappa.
Massa presenter blev det också och de måste ju testas, dagen efter hade vi en riddare på uppdrag i hallen. En något annorlunda häst hade han hittat att ta sig fram på, eller är det en drake?